Svenskhet?

Finns en svensk folksjäl, en ursvensk identitet eller är de politiska nationalistiska övertonerna som visar sig som Sverigedemokraterna och andra partier bara en osäkerhet om identitet i en föränderlig värld?

Den svenska nationen var före 1800-talet inget enhetligt land, adel och borgare var influerade av Tyskland och Frankrike och talade ofta dessa språk, prästerna latin, outvecklade kommunikationer och bristfällig skolundervisning och läskunnighet, stora dialektala skillnader gjorde Sverige till ett land med mycket stora olikheter kulturellt, socialt och geografiskt. Någon enhetlig svenskhet fanns inte.

Det är först i och med industrialismen och borgarklassens formerande till ledande samhällsklass och behovet av mer arbetskraft koncentrerat till städerna, behovet att arbetskraften är läskunnig, kommunikationernas utveckling osv som gör att Sverige blir mer enhetligt och en nation i egentlig bemärkelse.

De stora folkomflyttningar som följt på kolonialismens sammanbrott och de bägge världskrigens förödelse och omkastningar av gränser, den nya ekonomiska världsordningen med globalisering har gjort den nationellt begränsade identiteten mindre aktuell.

Världen har krympt. Där nationen eller staden förut var måttstocken för boende, arbete och resa är världen det idag. I denna brytningspunkt i historien står den inskränkte nationalisten för en reaktionär tillbakablickande längtan till den borgerliga rojalistiska världens trygghet. Till en tid där rasism och mätning av skallar var vardag, där den vites kamp mot den svarte vilden var legitim. Där mänskliga rättigheter var reserverad den härskande.

Även om dagens nationalistiska partier inte av olika skäl kan uttrycka öppna rasistiska tankar så är de ändå en politisk relik som inte på något sätt följer med sin tid. Trots sitt vurmande för kapitalism och företag ser de inte att kapitalismen själv öppnar alla portar för internationalism. Du kan idag köpa ungefär samma varor i alla kapitalistiska länder. En kapitalistisk konformism utbreder sig överallt den kan.

Viftandet med den svenska fanan på nationaldagen är en handling som mänskligt sett kanske är förståelig, behovet av gemenskap och trygghet. Men vi är alla invandrare på ett eller annat sätt. Den borgerliga nationalismen är en kort historisk parantes. I framtiden måste vi på en krympande jord alla vara världsmedborgare.