Depression och ungdomar

Vissa artiklar i ämnet depression skulle inte ha publicerats. De uttalanden som presenteras av den medicinskt sakkunniga har i bästa fall ryckts ur sitt sammanhang eller i sämsta fall, medvetet tagits med för att förvirra och fördunkla orsakssammanhang.

Varför har depressionerna ökat sedan 1980-talet? Varför är ungdomar mer deprimerade idag? Varför skrivs det ut 98% mer antidepp till ungdomar mellan 15 0ch 19 år idag än år 2000?

Enligt artikeln i DN och SvD med ursprung TT får vi veta av Anne-Liis von Knorring, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Akademiska sjukhuset i Uppsala att ökningen uppkommit därför att:

"Medicinering med antidepressiva läkemedel är en effektiv behandlingsmetod. Därför är det en förväntad ökning".

Varför fler kvinnor än män drabbas: "En förklaring är den ökade hormonnivån hos kvinnor efter puberteten".

Vill man presentera en artikel som skulle ha svårt att platsa ens i en publikation betald av ett läkemedelsbolag har man lyckats. Enbart rent biologiska orsaker och att medicinerna är effektiva.

Den egentliga orsaken till ungdomars sämre psykiska hälsa står att finna i en ökad otrygghet. Det är inte så att ungdomar blivit klenare. Sedan 1980 har andelen unga som enligt egen utsago upplever ångest, oro och ängslan tredubblats. Det är sant att orsakerna till att må dåligt kan vara väldigt olika. Men de senaste årens ökning av den psykiska ohälsan bland unga har också gått hand i hand med hög ungdomsarbetslöshet, bostadsbrist, nedskärningar och sparpaket.

I stället för att vara en resurs har unga blivit en belastning.

Stress är vad många unga utsätts för. De hittar inte meningen med livet och känner sig vilsna. De hittar ingen plats i samhället och känner inget framtidshopp. I stället för en trygg framtid presenteras orealistiska bilder av kroppsideal, konsumtionssamhällets krav att konsumera för att bli lycklig och dina individuella val har blivit allt viktigare för att "bli någon" och "lyckas" i livet . När verklighet och bilderna som presenteras i media krockar uppstår en kris.

Speciellt för unga flickor är verklighet och ideal i stark kontrast. Den massmediala pressen att vara sexig, smal, attraktiv och samtidigt klara alla andra krav kan knäcka den starkaste.

Samtidigt är chansen att få träffa en kurator, skolsköterska, skolpsykolog eller skolläkare i gymnasieskolornas korridorer allt mindre.

När samhället blir hårdare och resurserna för vård bli mindre satsas på enkla lösningar som antidepp-medicinering. Samhället anpassas för effektivitet och vinstmaximering och människan får ta smällen.

När en halv miljon miljon människor tvingas ta till psykofarmaka för att uthärda sin vardag – är problemet då verkligen deras serotoninhalt eller är det något helt annat?